Är det en mänsklig rättighet att vara gammal Rapport från Internationell konferens 13 september 2013

Marianne Skardéus, Skövde 2013-09-19

Rapport från AIUTA konferens i Uppsala fredagen den 13 september 2013:

Equal Opportunities for Senior Citizens, www.usu.se

Fakta:

  • Uppsala University of the Third Age, Uppsala U3A (www.uu.se) grundades 1979.
  • Uppsala U3A är en icke vinstdrivande organisation oberoende från de två universiteten I Uppsala – d.v.s. det finns inga formella bindningar, men U3A drar fördelar av stöd från och samarbete med de två universiteten.
  • En mer formell länk finns mellan Folkuniversitetet från vilket U3A får ett ekonomiskt stöd.
  • Uppsala U3A har 2800 medlemmar (2013) Alla som nått en ålder av 58 år kan vara medlemmar, liksom även yngre personer som är pensionerade från sitt arbete. Man blir medlem genom att betala en av årsavgift om 250 SEK.
  • Uppsala U3A drivs av frivilliga och ett litet sekretariat. Det administrativa arbetet drivs av 15 frivilligarbetare.
  • Syftet med Uppsala U3A är att arrangera föreläsningar, föreläsningsserier, studiecirklar, studieresor, stimulera forskning samt att ha kontakter med liknande organisationer i Sverige och i andra länder.

THE INTERNATIONAL ASSOCIATION OF UNIVERSITIES OF THE THIRD AGE

AIUTA-IAUTA (www.aiu3a.com)

(Den internationella sammanslutningen av universitet för den tredje åldern)

  • Det första U3A uppstod vid Universitetet i Toulouse, Frankrike 1973, där Professor Pierre Vellas lade fram idén om att erbjuda seniorer (third agers)  ett aktivitetsprogram i samklang med behov och önskemål hos denna åldersgrupp.
  • AIUTAs huvudsakliga syften: Att stödja uppkomsten av universitet för seniorer över hela världen.
  • Att främja livslångt lärande med bl.a. forskning för och med äldre
  • Att främja ett kunskapsutbyte som rör äldre men som kan vara värde för samhället i stort.
  • Ordförande : Professor François Velles, Toulouse
  • Sekretariat: Université de Toulouse 1 –Capitole
  • Styrelse: 19 medlemmar från Frankrike, Grekland, Slovakien, Storbritannien, Italien, Polen, Spanien, Nederländerna, Sverige, Canada, Chile, Costa Rica och Kina.
  • Medlemsorganisation: Cirka 56 universitet/organisationer från 20 länder.

Vid konferensen i Uppsala deltog 90 personer från 13 länder.

Ordförande för Uppsala Senioruniversitet är Britt-Louise Gunnarsson

 Jämställdhet för Seniorer i Sverige

 Ett forskningsbaserat projekt vid U3A

Av Maj Aldskogius, Björn Odin och Alice Rinell Hermansson

I Sverige togs 2008 (ratificerad 2013) en lag mot diskriminering av äldre. Ungefär samtidigt startade U3A ett projekt som skulle undersöka åldersdiskriminering ur perspektivet äldres rätt till jämställdhet i samhället.

Projektet startade med en föreläsningsserie och följdes av en studiecirkel och empiriska studier. En rapport presenterades 2011.

Huvudsakliga syftet med rapporten var att dokumentera vad som kommit fram ide empiriska studierna och därmed ge senare studier en möjlighet att titta tillbaka på debatten om äldre. Det finns också en förhoppning om att andra U3A skall genomföra liknande studier, kanske av mer forsknings-orienterad karaktär. Det finns också en förhoppning om att lagen skall diskriminering av äldre skall kunna förebyggas.

Äldre i media.

En av studierna som gjordes var en undersökning om hur äldre belystes/beskrevs i några dagliga tidningar. Det var SvD, DN, UNT, SN. Studien varade tre månader under 2009. 142 artiklar behandlades.

UNT hade artiklarna om äldre nästa varje dag, medan artiklar om äldre var mindre frekventa i övriga tidningar. Positiva kommentarer om äldre refererade oftast till dem som var aktiva. Negativ kommentarer relaterade till situationer som där äldre sågs som objekt. En tredje kategori behandlade incidenter i äldreomsorgen. Artikelförfattarnas attityder var avgörande.

Sammanfattningsvis:

Äldres rättigheter till jämställdhet i samhället, kan ses utifrån två aspekter:

  • En lagstadgad aspekt – lagar och förordningar är nödvändiga, men inte fullt tillräckliga som bas för det goda samhället. Den måste förenas med
  • En humanitär aspekt – även en hälsoorienterad aspekt med fokus på varje persons rätt till ett gott liv oavsett ålder.
  • Många senior upplever att livet blir mindre begripligt, mindre hanterligt och mindre meningsfulltmeningsfullt.
  • I ett land där många när en hög ålder blir den politiska utmaningen att hitta vägar för att stärka äldres möjligheter att möta nya situationer, och att hitta ett meningsfullt liv och också se till att de håller sig vid god hälsa.
  • Pensioneringsreglering kan nog vara bra från ett administrativt perspektiv, men människor som har varit aktiva och är vana vid att ha kontroll över sina liv, vanligtvis fortsätter att behålla sin livsstil efter pensioneringen. Därom vittnar t.ex. Senioruniversitetet.
  • Men detta betyder inte att vi också behöver bli sedda, får omsorg och bli bemötta med respekt under olika faser av våra liv.
  • Det är så vi kan upprätthålla vår legitimitet som människor och detta är också basen för vår syn på äldres rätt till lika rättigheter i samhället.
  • ”Äldre” är ett socialt begrepp. Vår styrka och energi kan avta med ålder, men samhället har inte råd att inte att utnyttja hela befolkningens kunskaper och erfarenheter.

Är det en mänsklig rättighet att vara gammal?

Lars Andersson, professor i social gerontologi, NISAL, Linköpings universitet.

Vi alla önskar leva ett mångårigt liv. Således kunde man förvänta sig ett samhälle där ålder respekteras and där äldre inte marginaliseras. Så är emellertid inte fallet.

Grupper av människor, som är eller riskerar bli icke respekterade eller marginaliserade, kan stöttas av konventioner eller deklarationer. Men det finns ingen deklaration för äldres rättigheter som det finns för kvinnor .(The International Convention on the Elimanation of all Forms of Discrimination Against Women, CEWDAW) eller barn (The Convention on the Rights of the Child CRC). Men det finns document  som “The Vienna International plan of Action on Ageing” (1983), “The United nations Principles for Older Persons and Proclamation on Aging”,(1992) and “The Madrid Plan of Action on Ageing “(2002). Det finns också initiativ såsom WeDO (Wellbeing and Dignity of Older people), ett europeiskt projekt, som omfattar 18 partners från 12 länder, och som är samfinansierat av Europeiska kommissionen. Detta arbete byggde vidare på  ”European Charter of the rights and responsibilities of older people in need of long-term care and assistance”, vilket i sin tur utvecklades av EUSTACEA.

Med all respekt för konventioner och deklarationer, orsakerna och effekterna av negativ kategorisering måste icke desto mindre identifieras och dagligen bli konfronterat. Därför används också begreppet ”ageism” i samband med sociala teorier, policydokument och i samband med debatter. Liksom rasism, sexism används ”ageism” i många olika sammanhang och på många olika sätt. Det kan handla om förmodar (den affektiva delen) stereotyper (den kognitiva delen) och diskriminering (vårt beteende). När man betänker hur medvetna människor oftast är om åldersdiskriminering, är det anmärkningsvärt hur ofta den är förekommande i arbetslivet, vården media o.s.v.

En klassiker: SOCIALGERONTOLOGI, Andersson, Lars(red.) 2013, Studentlitteratur

 Att uppnå ett åldersvänligt Europa till 2020

Vad är ”AGE Platform Europe”?

Mr Marjan Schmak, ordförande för AGE Platform Europe, Brüssel

,AGE – Platform Europe (tidigare AGE – the Euroepan Older People´s Platform) är ett europeiskt nätverk bestående av 168 organisationer för människor 50+, representerande 30 miljoner äldre människor i Europa.

Syfte med AGE är att ge en röst till och stödja 150 miljoner  50+ -människors intressen inom Europeiska Unionen och medvetandegöra omgivning om de frågor som berör denna grupp mest. AGE´s mål är att vara en röst för äldre och pensionärer i EU:s policy diskussioner och genom ett aktivt deltagande på nationell, regional och lokal nivå informera om utvecklingen av EU:s policy. AGE riktar sin uppmärksamhet mot en rad av frågor av betydelse för äldre och pensionärer, såsom icke-diskriminering, aktivt åldrande, socialt skydd, pensionsreformer, socialt deltagande, hälsa, forskning, tillgång till allmänna transportmedel, miljöfrågor och ny teknik.

AEG ser den pågående demografiska förändringen, som en möjlighet att skapa ett ålderspositivt  EU, där alla medborgare oavsett ålder åtnjuter lika rättigheter och möjligheter och  kan bidra till sina kommuners välstånd. Demografisk ålder betraktas ofta som negativt och äldre människor beskrivs som en börda för samhället och samhällsekonomin. Den negativa bilden  står inte i paritet med det enorma tillskott som äldre människor bidrar med som arbetare, skattebetalare, frivilligarbetare, informella vårdare och konsumenter. En förändrad attityd är nödvändig för att uppnå ett inkluderande samhälle och därmed stödja bättre solidaritet och samarbete mellan generationer.

För att uppnå dettta krävs beslutsfattare och relevanta opinionsbildare, som tar på sig ansvaret att finna nya vägar för att organisera våra samhällen så att vi uppnår en rättvisare och hållbarare framtid. Målet är ett ”age-friendly Europe” 2020.

Mer information: http://www.age-platform.eu/en

Ett utvidgat skydd mot åldersdiskriminering i Sverige

Barbro Westerholm , Prof, emerita, riksdagsledamot

”`Ageism` och dess konsekvens åldersdiskriminering kan definieras som stereotypisering och diskriminering mot individer och grupper grundad i deras ålder. En rad antaganden, attityder, normer och värderingar används för att rättfärdiga åldersbaserade fördomar, diskrimineringar.” Denna definition formulerades av1969 av Neil Butler. Den används för att beskriva diskriminering mot äldre och mönstret är taget från sexism och rasism. Definitionen har också använts för att beskriva diskriminering mot barn och ungas. De har ansetts för unga för att bli lyssnade till eller antagits att bete sig på ett speciellt sätt på grund av sin ålder.

Europadirektivet 2000/78/EC on “Employment  Equality prohibits age discrimination in employment and education. Detta dokument  implementerades I Sverige 2009.

En av de första frågor som  AGE Platform startade att försöka tackla vid starten 2001 var att bredda direktivet att
också omfatta varor, boende och service. 2006 lades ett förslag i ämnet fram för Kommissionen och blev väl mottaget. Detta dokument utvecklades ytterligare och 2008  lades följande förslag , som nu är antaget av Europarådet, fram: Council Directive on implementing the principle of equal treatment between persons irrespective or religion or belief, disability age or sexual orientation (COM 2008 426 final).

Redan 2001 började Sveriges Pensionärsförbund att arbeta för en lagstiftning mot diskriminering. Man organiserade seminarier och skrev artiklar om behovet av en lagstiftning och det inleddes också samarbete med andra organisationer bl.a. LSU. 2010 presenterades för regeringen en rapport om människor som diskriminerats i sitt dagliga liv på grund av sin ålder.

Under perioden 2009-2012 mottog DO runt 900 diskrimineringsärenden på grund av ålder. Det blev uppenbart för regeringen att föreslå en lagstiftning. Efter en undersökning vidgades förslaget att innefatta varor, tjänster, hälsovård och sociala frågor. Detta förslag vann laga kraft 2013.

Vi måste börja förstå att människor är individer och att de åldras på olika sätt. Äldre bör besparas att bli mötta med fördomar oavsett orsak när det gör inköp, önskar hyra eller köpa en bostad, när det besöker banken eller besöker vårdinrättningar. Vi måste signalera att diskriminering inte är acceptabelt.

Annonser
Det här inlägget postades i Aktuellt. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s