Sommarbesök på torvströfabriken Ryttaren

20140719_145812
På bilden: Tvåa från vänster utmärkta guiden Karin Hartelius och längst till höger cirkelledare Stig Blomberg.

Senioruniversitetet (SU) besökte Torvströfabriken Ryttaren

Det är fantastiskt vad man kan få uppleva när man deltar i en studiecirkel i järnvägshistoria!
En härlig julilördag besökte fick cirkelmedlemmarna inte bara öka med de fantastiska tåg, som nåkte ut på mossarna och forslade torven till fabriken strax utanför Kättilstorp.
Man fick också lära sig en hel del om torvströfabriken Ryttaren och torvströindustrin.
Våren 1906 inleddes byggandet av Ryttarens torvströfabrik. Anläggandet av en torvbana från fabriken till Ryttarens mosse påbörjades samtidigt.
Den 7 maj 1906 beställdes från AB Wilhelm Sonesson & Co 4100 m transportabel räls, 5 klätterväxlar, 24 hjulsatser med dubbelflänsade hjul samt en dressin.
Spåret byggdes från fabriken 400 m i nordostlig riktning till en växel där spåret grenade sig för att sedan löpa i två parallella spår med ett inbördes avstånd av 500 meter över den norra delen av mossen.
Spårsystemet utökades därefter successivt för att så småningom täcka även södra delen av
mossen.
I vårt land är 10 miljoner hektar täckta av torv, med andra ord, uppgår torvförekomsten till 25 % av landsarealen. Arealen på mossar och kärr med ett torvlager djupare än 30 cm, uppgår till 6,4 miljoner hektar. Det finns 9500 torvmarker som var för sig är större än 50 hektar. Dessa återfinns i praktiskt taget hela Sverige, även om de är vanligare i Småland, Bergslagen och Norrlands inland. Den beräknade volymen av torv i vårt land uppgår till 100 miljarder kubikmeter.
När man talar om torv är det främst bränntorv, eller energitorv som den numera benämns, och odlingstorv (torvströ), som avses. Odlingstorven är den torv som ligger närmast ytan och består av lågförmultnade växtdelar.
Användningsområdet var tidigare som strö i ladugårdar och torrklosetter, men efter att det på lantgårdarna installerades moderna utgödslingsanordningar och vattenklosetten blivit vanlig i hemmen, används torven numera som jordförbättrings medel både för yrkesodlaren och oss vanliga amatörodlare.
Bränntorven är högförmultnad torv med ett stort energiinnehåll. Historiskt sett är det bränntorven som har använts under lång tid tillbaka som komplement till ved och andra bränslen. I dag används energitorven i stora fjärrvärmeverk.
Fabriken är i dag inte i bruk med hålls likväl levande genom en föreningen. Föreningen Ryttarens Torvströfabrik bildades våren 1999. Initiativtagare till bildandet var Simon Johansson och Hans Hellman. De skrev 1998 en bebyggelse-historisk uppsats om Ryttarens torv-ströfabrik. Uppsatsen låg inom ramen för en treårig utbildning till bebyggelse-antikvarier vid Göteborgs universitet.
Ordförande idag är Karin Hartelius, en utmärkt guide och barnbarn till grundaren.
Föreningen har mottagit priset ”Årets Industriminne” 2004″.

Vem kan tänkas ha broderat denna bonad? En glad och stödjande hustru? En uttjatad och besviken hustru?

torvute

Annonser
Det här inlägget postades i Aktuellt. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s