Populärvetenskapliga caféer

Är du nyfiken på forskning och vad forskningen kan bidra till? Då är de populärvetenskapliga caféerna på Högskolan i Skövde något för dig! Här träffas intresserade, både från allmänheten och Högskolan i Skövde för att lyssna till forskare som tar upp en aktuell fråga eller berättar om nya, spännande rön.
Föreläsarna kommer både från Högskolans egna forskargrupper och från andra lärosäten, organisationer och företag runt om i Sverige.

Föreläsningarna, som oftast följs av frågor och diskussioner, arrangeras i samarbete med Folkuniversitet och Högskolan i Skövde och föreläsningarna är kostnadsfria.

Populärvetenskapliga caféerna våren 2023

Historieprofessor föreläser om Putin, kriget och historien
Datum: Tisdagen den14 februari (Obs veckodagen)
Tid: 18.30 – 20.30
Lokal: Högskolan, Hus D, sal D105
Fri entré!

Östeuropaexperten Klas-Göran Karlsson inleder vårens populärvetenskapliga caféer den 14 februari. Ämnet för kvällen är Putin, kriget och historien. Klas-Göran Karlsson är professor i historia vid Lunds universitet. Han har internationell samtidshistoria med särskild inriktning på Ryssland och Östeuropa som forskningsområde.

Klas-Görans breda forskningsområde är förutom samtidshistoria också folkmord och brott mot mänskligheten, världskrigen, samt frågor om hur man i Europa hanterar sina mest plågsamma historier. Tack vare sina kunskapsområden är han en flitig gäst i media, inte minst i Sveriges Radios kanaler. Där kan man höra honom i allt från P1 morgon till Filosofiska rummet. Han skriver också debattartiklar i pressen.

– Jag kommer att analysera de historiska lärdomar som drivit Putin och Ryssland till att angripa och föra ett brutalt krig mot Ukraina. I flera hundra år har man i Ryssland funderat på om det egna landet tillhör en europeisk eller en asiatisk civilisation, eller både och. I Europa, inte minst i Sverige, har vi länge ställt samma fråga, som äntligen skall få ett svar i föreläsningen.
Klas-Göran Karlsson är också en flitig författare. Bland hans senare böcker kan nämnas Det moderna trettioåriga kriget, Folkmordens historia, Brott mot mänskligheten, Urkatastrofen. Hans senaste publikation är Natur & Kulturs globalhistoria i två band, som han skrivit och redigerat.
Välkomna!

Specialistläkare föreläser om hur patienten får läkaren att lyssna

Datum: 22 mars
Tid: 18.30 – 20.30
Lokal: Högskolan, Hus D, sal D105
Fri entré!

Hur skall jag få min doktor att lyssna och förstå i en värld som hela tiden skruvar upp tempot?
Och hur påverkas samtalet och samspelet patient och läkare av ett allt mer digitaliserat samhälle?
Valdemar Erling, ordförande i Svensk förening för Narrativ Medicin föreläser om vikten av patientens egen berättelse i mötet med doktorn.

Narrativ medicin handlar i stora drag om att ta till vara på patientens berättelse – narrativet. Genom berättelsen kan man som vårdare se personen bakom sjukdomen och få viktig information för den medicinska handläggningen.
– Att lyssna till patienten ingick i läkekonsten redan från början. I avsaknad av prover och undersökningar var läkaren hänvisad till samtalet när denne skulle ställa diagnos. Men tiderna förändras och genom att begränsa mötet läkare – patient i tid och ersätta det med olika saker att mäta och dokumentera har patientens berättelse kommit i bakgrunden säger Valdemar Erling.
Välkomna!

VEM LÖSER KRISEN?

Onsdagen den 19 april, kl 18.30, hus D, sal D 105
Pandemikris, klimatkris, säkerhetskris, flyktingkris, elkris, inflationskris, personalkris.
Har vi blivit sämre på att hantera stora händelser så att de eskalerar till krisartade nivåer?

Joeri van Laere, biträdande professor i informationsteknologi vid Högskolan i Skövde

Pandemikris, klimatkris, säkerhetskris, flyktingkris, elkris, inflationskris, personalkris.
De senaste åren har vi allt oftare använd kris-etiketten för händelser i vår vardag.
Vad beror det på? Är vi mer utsatta än tidigare? Eller har vi blivit sämre i att hantera stora händelser så att de oftare eskalerar till krisartade nivåer?

Vid sin föreläsning kommer han dels att ta upp exempel från olika kriser som drabbat Sverige de senaste årtiondena, från tsunamin till pandemin, dels ge några enkla rekommendationer hur vi alla kan öka vår krisberedskap.
Vi ska inte vara rädda, men förberedda.